Bloggen

Om en skivinspelning

Redan under 2017 arbetade jag tillsammans med min vokaltrio Irmelin på vårt femte studioalbumet. Vi skrev egna sånger, både text och musik, och vi gjorde en första session i studio under maj månad. Då var jag lite vingklippt efter en bilkrasch men det kändes ändå skönt att få genomföra det som vi planerat och tänkt. I juni 2017 gick vi in i skrivarfas igen och tillbringade några dygn vid Sund Nergården för att intensivt arbeta tillsammans med fler nya sånger.

I denna lilla stuga huserade vi delvis. Vädret var alldeles lagom och omgivningarna inspirerade.

Vacker utsikt och gott kaffe – vad mer kan man begära? Vi la grunden till många sånger och bokade in studiotid för att slutföra skivan i januari 2018. Men så blev det inte eftersom jag insjuknade i Graves. Hypertyreosen tog över min kropp och att prestera sångligt i studio var bara att glömma. Den ångesten jag kände inför att avboka alla jobbuppdrag var inte nådig. 2018 var mitt sjuk-år och 2019 mitt rehab-år. Men nu är det 2020 – och förra veckan smällde det. Fem dagar i studio med Irmelin. Hurra!

Vi hyrde in oss vid Kingside Studio strax utanför Gnesta. Mitt i skogen, lugnt och tyst. Otto Wellton och Linda Öst bjuder in till sitt hemma och fin-fina studio. Där är det lätt att trivas. Vi arbetade metodiskt efter vårt uppgjorde schema. Tolv sånger skulle spelas in + en eventuell bonus om vi orkade och kände lust.

Dag 1 till 3 sjöng vi mest hela tiden. Ibland i tre separata rum, ibland i samma rum. Tagning på tagning rullade, sjunga, sjunga, lyssna på hur det låter. Tänka om, göra nytt. Ingen tagning den andra lik. Titta i noter, improvisera, blanda och ge. Ibland får nån gå in och ”laga” något som blivit tokigt i en annars bra tagning. Så där hålls det på. Timmarna bara rinner iväg. Det pausas lite då och då. Berättas historier och tittas på YouTube-klipp för att komma i stämning. Skratta! Fokusera. Hålla rösten mjuk och följsam. Dricka te och buljong. Rulla på r. Rrrrrrrrrrrrrrr……..

Jag fick lägga hang drum på en av våra låtar. Lycka. Detta fantastiska instrument betydde så mycket för mig under mitt rehab-år. Tonerna fortplantar sig i kroppen när man spelar. Det blev som den röst jag inte hade under ett tag. Så glad att den fick vara med.

Dag 4 till 5 handlade det mest om mixning. Lyssna, lyssna, bestämma tagning, ändra klangrum, klippa bort överflöd, sänka, höja, förfina. Efter ett gäng timmar känns det som öronen ska trilla av! Vi körde på vår strategi fullt ut – det som skrivit låten har veto. Funkade bra. Vi gjorde vårt bonusspår – den 13e sången – och vi mixade klart allt lugnt och metodiskt.

Min hypertyreos satte stopp för skivinspelningen 2018 därför är det en stor seger för mig att vi ÄNTLIGEN fått till det och att det känns bra! Endera dagen tar jag på mig mina hörlurar och lyssnar igenom allt för det är ju fortfarande en del arbete kvar innan musiken blir publik.
Hoppas innerligt att du vill lyssna då!

Dela detta:

En fridfull, vilsam jul – ja tack!

Nu är den här. Julen. Det två senaste årens jular har jag varit sjuk. Inte orkat med att pyssla och fixa till det fint – så där som jag vill göra. Och så igår eftermiddag, när julstämningen började infinna sig här hemma, baam! Förkylningen från helvetet bröt ut. Har haft det på känn då det var väldigt länge sedan jag hade halsont och snuva. Och i förrgår när jag arbetade med inspelningar till Gnestarevyn var min sångröst så där underbar med tät klang och snygga toner vilket den ofta blir innan sjukan bryter ut…

Så – nu vilar jag och dricker varmt och hoppas att det värsta har släppt till julaftonen så jag får uppleva, insupa och känna fröjd och frid tillsammans med de mina.

Kanske kikar jag in en sväng här och skriver under mellandagarna. Vi får se vart förkylningen tar vägen. Jag har så många saker jag vill lufta, så mycket som hänt som jag behöver reflektera över. Tror också det är därför förkylningen kom. Jag har inte gett mig själv så mycket tid senaste veckorna och då säger kroppen stopp. Nån som känner igen sig?

Återanvänder en bild från förr och önskar dig en god jul! Den dyker upp på Facebook som ett minne varje jul och jag tycker den sammanfattar hur dagarna innan julhelgen kan vara. Nu önskar jag vila. Hoppas du får den jul du behöver och vill ha. Tjing!

Dela detta:

Livet på turné

Nu börjar turnén med Irmelin lacka mot sitt slut för denna gång. Vi har haft hektiska dagar, tidiga mornar och sena nätter. Resa, förbereda konserter, soundchecka, försöka få i sig bra mat, sjunga, hitta rätt hotell, hinna med rätt tåg, vara om sig och kring sig med publik och arrangörer… Turnélivet är spännande men jisses vad skönt det känns att landa på hotellet redan innan 21!

Ibland under turnéer händer det dock att det finns tid och möjlighet att göra något extra utöver arbete. I fredags var en sån dag. Minnen för livet skapades då. Utmärkande människor, gästfrihet, värme och inspiration om vartannat.

På förmiddagen passade jag på att ta en promenad längs Genévesjön. Så himla vackert i Lutry, Schweiz. Vädret var inte det bästa men det gjorde inget. Jag blev tagen av naturen ändå.

Molnen dolde bergstopparna. Jag känner mig hemma när sjö möter berg för det är precis som vid Siljan. Mer dramatiskt här dock.

På eftermiddagen åkte vi upp en bit i bergen och träffade dessa! Walliska svartnosfår. Så speciella och fina. Kvinnan som äger fåren är ljustekniker och gjorde ljuset vid våra konserter i Lutry. Hon pratade så varmt om dem första dagen vi sågs och vi blev så glada när hon bjöd in oss! Rasen härstammar från Bayern och det finns väldigt få av dem i Norden. Min Instagramvän Hanna tipsade om en artikel där det finns mer info, spana in den här >>

Vi kikade in hos fler nyfunna vänner – alla på ett eller annat sätt knutna till kulturoasen Esprit Frappeur som Irmelin gästade med två konserter. Hundar, odlingar, raviner, solnedgång, pedantiskt klippta häckar, konstnärliga hantverk och målningar – intrycken var många.

Här inne i Jurtan. Ombonat, mjukt, varmt. En speciell tystnad. Världen finns därutanför men är dämpad. Fullt med smarta lösningar – bredvid kaminen fanns en lucka i golvet som dolde ett badkar!

Så mitt ibland allt det brokiga, vildvuxna dök den upp. Häcken. Någon har gett den väldigt mycket kärlek.

Sen drog vi vidare till ett litet bageri mitt ute i ingenstans. Ett familjedrivet företag med stort hjärta som satsar på kvalité framför kvantitet. De odlar egna spannmål, maler sitt eget mjöl och bakar sitt eget bröd. Vi hängde kvar ett bra tag och spanade in hantverket bakom ett riktigt bra levainbröd. Det bjussades på vin och oliver och vi sjöng några sånger för folket som kom in och handlade. Så himla trevligt!

Oliverna var verkligen helt magiskt goda! De gröna hade en touch av fänkål. Och vet ni vad som ligger omsorgsfullt inlindat och nedpackat i min väska? En burk av det gröna guldet.♥️

Efter några timmars upplevelser utöver det vanliga kändes det skönt att inta det dova mörkret på teatern och göra en till konsert. Vi hade en väldigt fin publik och hänget som uppstod efteråt var intressant och värdefullt.

Imorgon gör vi vår sista konsert på turnén i denna vackra kyrka i Lörrach, Tyskland. Första advent firas och vi kommer medverka i ett program tillsammans med en kvinna som ska läsa en av H C Andersens sagor. Spännande att se vad vi får ihop!

Ha nu en riktigt fin första advent.❣️

Dela detta:

Saffransbröd med morötter!

Innan jag far iväg på turné vill jag tipsa om ett av mina bästa recept. Jag outade det på Instagram förra veckan och många efterfrågade receptet. Här kommer det:

Mjölmängden varierar verkligen beroende på mjölfabrikat, det har jag märkt genom åren. Jag tycker slutresultatet blir så mycket bättre och saftigare om man knådar för hand istället för att använda assistent. Se knådningen som ett träningspass! Tänk att du knådar in kärlek i degen.♥️

För mig blir det oftast lussekatter med två russin i varje bulle som jag penslar med ägg innan gräddning. Men det går att göra precis vad man vill av degen. Gå loss som du önskar.

Nu far jag strax iväg med Wien som slutdestination. Tjing!

Dela detta:

Scenisk kör kontra traditionell körsång

Jag har arbetat med körer och körsång på olika sätt i över 20 års tid. Har själv aldrig varit någon ”körräv”, sjöng aldrig i kör i min barndom. Men genom åren har min förälskelse i körfenomenet vuxit sig starkare och idag har jag svårt att tänka mig en tillvaro utan körsammanhang. För det uppstår något magiskt när många människor låter tillsammans. När alla sätter sitt fokus till samma sak. Jag jobbar nästan uteslutande med körundervisning på gehör, alltså utan noter. Jag förebildar och kören får härma. Det betyder oftast att inlärningsprocessen tar längre tid än med textblad och noter men det är ett lärande som fastnar. Ett lärande för livet i många fall. Kommunikationen med en kör som sjunger utan notblad i händerna är en helt annan. Det skapas en medvetenhet om ord, toner och vad sångens inneboende berättelse egentligen är.

Körterminen med min kör Karins Änglar i Gnesta har sett lite annorlunda ut mot tidigare. Vi har jobbat med en mer avskalad repertoar, inte haft några superfasta arrangemang och inte heller några givna stäm-grupper. Kören har fått i uppgift att ta ansvar i sångerna, lyssna sig till om stämfördelningen är jämn och framförallt söka kontakt med varann under sångerna. Samspel på hög nivå med andra ord. Vi har närmat oss att jobba mer sceniskt med enkla förflyttningar, korta undertexter, hitta in i samma känsla och ge uttryck. Läskigt, jobbigt, härligt, förlösande – många känslor har varit i omlopp hos kördeltagarna.

Igår bjöd vi in publik till vår terminsfinal på Elektron i Gnesta. Grundformationen för kören var en cirkel – såsom vi oftast sitter/står under våra repetitioner. Publiken nästintill omringade oss vilket gav en speciell miljö. Kören snäppte som vanligt upp sig flera steg och sjöng fantastiskt innerligt med stor glädje. Det är så fint när våra sånger blir lyssnade på, de får ett helt annat liv då.

Publikreaktionerna på vårt cirkelformade performance var av delade meningar. En del i publiken kände sig utestängda medan andra tyckte att det var en klockren upplevelse som gav maxad lyssning. Jag hade med mig redan innan konserten att en del skulle ha åsikter och det var lite det jag ville åt. Hos mig uppstår slentrian när jag genomför samma sak om och om igen och därför är jag nyfiken på att utveckla nya former att arrangera körkonserter på i Gnesta. Tyvärr är utbudet av lokaler väldigt begränsat så en får liksom anpassa sina utsvävningar efter vad som går att genomföra rent fysiskt i aktuellt utrymme. Det vi gjorde igår var absolut inte någon himlastormande, banbrytande nyhet men det var ett avbrott från den traditionella köruppställningen som de flesta väntar sig få när de går på körkonsert. Känner mig taggad på att utveckla vidare!

Dela detta:

Dags för körkonsert!

Imorgon, tisdagen den 19e nov kl. 19, sjunger jag tillsammans med min kör på Elektron i Gnesta. Välkommen om du är i krokarna! Vi gör ett lite annorlunda framträdande mot vad vi brukar göra och det känns spännande. Min vän och kollega Eva Mutvei medverkar som konferencier och kören kommer sjunga en väldigt blandad repertoar med sånger.

Vårens körrepetitioner drar igång den 25 februari, lite senare start än vanligt eftersom jag har skivinspelning med Irmelin och jobb med Gnestarevyn som behöver vara i fokus först. Vill du veta mer om kören så kan du kika in på Teater i Gnestas webbsida >>
Jag kommer ta in nya körmedlemmar till våren 2020 så är du intresserad av att sjunga med oss anmäler du dig till mig!