Kategori: Frilanslivet

Foto mobilkamera
Foto: Knut Capra Pedersen

Förra fredagen hade jag två timmars fotosession med Knut Capra Pedersen. Han är fotograf och bor i Gnesta. Jag gillar att anlita personer i mitt närområde. Det känns tryggt. Man kan få personliga referenser från människor runt ikring och resultatet av samarbetet känns oftast mer hjärtligt. Och fotografering handlar ju väldigt mycket om samarbete. Jisses vilka skumma fotograftyper jag mött genom åren…

fotograf

Knut är dock allt annat än skum! Tydlig, engagerad och kreativ i stunden. Bra egenskaper för vem som helst men speciellt hos en fotograf. Vi flyttade fram tidpunkten för fotograferingen några dagar vilket visade sig vara ett smart drag. Ursprungsdagen onsdag bjöd snöglopp och på-nollan-väder, hua. Vi hamnade istället i väderleken växlande monlighet, +8-10 grader och lite svaga vindpustar. Jag fixade hela sessionen utan att behöva dra på mig tjockjackan en endaste gång, frös inte det minsta. Ull-underställ is da shit.
Vi förflyttade oss runt i Smedsta och testade olika bakgrunder och poser. Jag har samarbetat med flera fotografer här hemma förut och har mina älsklingsplatser. Det känns så fint. Jag arbetar mycket hemifrån och önskar att jag kan göra det ännu mer i framtiden. Så vad passar då bättre?

Karin Ericsson Back
Foto: Knut Capra Pedersen

En liten sneakpeak på bild från dagen. 9 maj är det tänkt att min nya webbsida ska lanseras, skräckblandad förtjusning inför det. Jag jobbar just nu med att skriva nya texter. Involverar och trakasserar min familj och närmaste vännerna med frågor om typsnitt, färger, tekniska funktioner, användarvänlighet, uttryck, intryck, avtryck. Men. Det är så värt. Jag behöver och vill lägga ner min själ i detta för att min personlighet ska poppa fram. Försöker släppa tanken på att allt ska vara perfekt i ordning. Istället tänker jag att det är mitt skal jag bygger nu. Fyllningen kommer allt eftersom. Vill att min webb ska bli en levande digital plats att återvända till, upptäcka nya saker. Funderar på hur jag ska fira lanseringen den 9 maj – kanske med nån slags livesändning? Eller så är jag plakat efter att grejat järnet med att få det hela klart… 🙂

påskhare

Nu är påsken igång, familjen är ledig och alla är friska. Väldigt fina påskharar har flyttat in hos mig och jag har ett spännande sånguppdrag om några dagar. En får kosta på sig att njuta lite. Vända nästippen mot solen en stund. Ta en extra kopp kaffe.
Tjing!

Dela detta:

misslyckade muffins

Idag berättar jag på Instagram om hur mycket jag uppskattar att arbeta hemifrån, att jag aldrig längtar bort nuförtiden. Värdesätter verkligen möjligheterna jag har som egenföretagare och frilans. För det allra mesta kan jag anpassa mina jobbtider till allt som pågår i min familj, även om det ibland händer att jag är helt borta under en period. Eller att jag går totalt in i någon uppgift som behöver mitt fulla engagemang för att bli klar och jag blir en smula okontaktbar.

Just nu ”lider” mitt företag av sviterna efter att jag var sjuk under hela 2018. I princip inget hände. Inga inkomster, inga utgifter. Inga framtidsplaner, inga bokningar, nada, zero, nunka (finns det ordet ens?!), noll. Eller så här. Jag hade oceaner av tid till att fundera över nya mål under 2018 men noll kraft att handla. Och mål kan en sätta hur många som helst men saknas planen till själva genomförandet, blir det ju inget.

Så, jag arbetar på och har olika delmål jag satt för mig själv. Ett av delmålen är att jag kommer nylansera min webbsida i mitten av maj! Jag har, sedan internet föddes, pillat och donat själv med hemsidor. Ibland kul, ibland har jag känt de gråa växa ut och frustrationen lägga sig som en plaskvåt filt runt min hjärna. Jag tror aldrig att jag känt mig 100 % nöjd med någon hemsida jag skapat någonsin. Men nu, när jag står här mitt i livet och har gjort en nystart av min business. Då lägger jag min prestationsprinsessa och själv-är-bäste-dräng åt sidan och köper helt brutalt in en tjänst från en webbyrå som vet vad dem pysslar med.

Så grymt spännande att se resultatet! Jag får första korrekturen om några veckor. Sen följer några skick fram och tillbaka innan allt är klart. Ska fixa nya bilder också, fotografen är inbokad. Get my shit together helt enkelt!

Nu – tid att hämta barn från fritids och sen kommer jag fixa våfflor härhemma pga att det är våffeldagen idag minsann. Eftersom jag hoppar mjöl-maten kommer jag göra våfflor på halluomi och ägg också. Och en redig skagenröra med en massa goa grejer.
Våffeli-våff!

Dela detta:

karin ericsson back vantar

Idag är jag hemma med mitt minsta barn som hostar och hackar. Men minstingen, lillebror i familjen, är inte så liten längre. Faktiskt är han så stor att han fick vara själv hemma när jag drog iväg på ett möte på förmiddagen. Jag har tre olika konsertsamarbeten med Daga församling i Gnesta kommande månader och både ditt och datt avhandlades. Vad skönt det är med verkliga möten, en motvikt till allt man avhandlar per e-post och telefon. Tankar och beslut blir mycket tydligare. Och så är det trevligt att träffa andra människor ibland – tycker till och med jag som har svart bälte i att älska ensamhet! Ska skriva ett blogginlägg snart där jag snickisnackar om ensamhet och hur det kommer sig att jag trivs så bra med att vara själv.

När jag kom hem efter mötet fixade jag lunch till mig och mitt hostande barn och sen har jag tillbringat eftermiddagen med att snickra ihop flera konsertprogram och gått igenom tonarter på sånger jag behöver öva in. En arbetsinsats som passade som handen i vanten för mig just idag, då det hemmavarande barnet pockat lite på uppmärksamhet då och nu.

karin ericsson back vantar

Nu ska jag dra på mig vantar och gummistövlar och ta en språngmarsch ut till postlådan. Tjing för idag, på fredag kommer – surprise – FREDAGSTIPSET!

Dela detta:

handarbete

Har ägnat en timme åt att leta inspiration till min nya hemsida. Surfat runt och samlat in länkar, bilder och idéer om uppbyggnad, rubriker, form och färg. Nu får grejen marinera tills imorgon då det hela får en ny genomgång.

Att medvetet leta inspiration är aldrig lätt. I mitt fall betyder det att jag tar på mig mina kritiska glasögon och börjar värdera. Den verkliga, sanna inspirationen är den som bara ramlar över mig. Att inte kunna värja sig för ett uttryck – litet som stort – och att det sedan stannar kvar och någon slags känsla börjar gro.

Det är lätt att fastna i att känna sig sämre, tänka att ”det där kommer jag aldrig kunna göra lika bra” när man upplever andra människors färdigheter och kunskaper. Jag jobbar ständigt med att försöka vara öppen och nyfiken för att kunna bli inspirerad. Har jag den ingången blir min upplevelse av andra människor en helt annan.

Ett av mina livsmål är att inspirera andra människor genom min röst, sång och musik. Jag önskar förmedla värdet av att aktivt kunna välja att bli inspirerad istället för att låta sig dras ner av negativa tankar. Negativa tankar får lättare fäste och känns starkare än positiva tankar. Av naturen går vi in i försvarsposition, tänker att vi behöver skydda oss själva mot det negativa. Sedan jag blev medveten om detta känns det enklare att parera mörka tankar. Påminner mig själv ständigt att jag inte är mina tankar och att jag faktiskt kan styra vad jag tänker. Det är ansträngande att må bra, både i kropp och själ. Det krävs stora insatser för att maskineriet ska ta sig fram någorlunda friktionsfritt. Jag har längtat mycket efter att känna mig hel, stark, glad och levande igen. Och orka bli inspirerad. <3

Dela detta:

Idag får ni säga hej till mitt alterego Britt-Marie! Hon tar på sig glasögon och läppstift och kryper fram när det är dags att göra, för mig, läskiga eller obehagliga saker. Prata i telefon med okända människor, skriva sälj-eposts, grabba tag i högar av papper där ovissheten om vad papperen egentligen betyder är stor osv. Har med andra ord en dag fylld av administrativt arbete. Tjo. Roligare än så blir det inte.

studio

Här inne har jag/Britt-Marie spenderat större delen av dagen. Mitt lilla hus. Min studio. Min singing cave. Tänkte att ni ska få titta in nån dag och se er omkring.

Ser i denna sidas statistik att det faktiskt är ett gäng som kikar in här då och då. Vill ni lämna ett avtryck i kommentarerna får ni väldigt gärna göra det. Det vore så intressant att veta vilka som hittar hit. <3

Dela detta: