”Dina prover ligger inom referens Karin, du är inte sjuk”.
Bra. Tack. Då vet jag.
Symptom
Jag har hängt en del på Gnesta vårdcentral under våren eftersom jag inte kommer tillrätta med mitt mående. Har muskelvärk, uppsvällda armar och ben. Mitt blodtryck svajar. Har fått ta alla möjliga prover och blivit skickad på undersökningar som alla visar samma sak. Jag är inte sjuk. Det har en handfull läkare konstaterat. Alla utom en har uteslutande tittat på mina provsvar. Svart på vitt vill dom ha det. Och jag är inte sjuk. Men jag är heller inte frisk.
Muskelsmärta
Något i min kropp härjar runt och sätter fysiskt stopp. Eller så är det något som saknas. Jag har fört dagbok över mitt mående sedan i februari och det är rätt tydligt att när jag har gjort mer fysiskt ansträngande saker då får jag ont. I mitt fall handlar det om när jag genomfört konserter, stått och gått mycket, tränat styrketräning etc. Det är inte vanlig träningsvärk utan en muskelsmärta som gör att jag knappt kan lyfta eller använda mina armar överhuvudtaget. Det har varit så illa att min man har fått lov att vara hemma från sitt jobb för att pyssla om mig.
Endokrinolog
Idag har jag äntligen fått träffa en endokrinolog vid Nyköpings lasarett. Jag har haft ångest inför detta besök eftersom jag vet att det kan vara svårt att få andra mediciner utskrivna än Levaxin/Euthyrox när det gäller hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln, i mitt fall har jag ingen sköldkörtel kvar, den är bortopererad). Har läst spaltmeter av artiklar och information om olika medicinbehandlingar. Jag är medlem i grupper på Facebook där det diskuteras och ges råd till hur man ska gå tillväga för att optimera sitt mående. I min bakficka vid läkarbesöket idag hade jag med mig ett fullklottrat A4 med olika argument till varför jag vill prova annan medicin än den dos Euthyrox jag i nuläget står på.
Liothyronin
Nu har jag fått utskrivet Liothyronin som jag ska kombinera ihop med Euthyrox. Med facit i hand målade jag väl fan på väggen lite i onödan. Läkaren jag träffade står för en individanpassad vård känns det som och det är väl den som saknas många gånger. Den viktiga kunskapen om att sköldkörtelsjukdom beter sig olika från person till person. Samtidigt har jag, genom min idoga läsning, lärt mig massor med nya grejer om min sjukdom och jag förstår nu lite mer om kroppens komplicerade hormonsystem. Nu ska jag långsamt fasa in Liothyronin och samtidigt sänka dosen av Euthyrox och så hoppas jag innerligt att min kropp läker ihop sig själv och blir starkare.
I will fix me.
Mer om sköldkörtelrelaterad sjukdom och medicinering finns att läsa hos Sköldkörtelförbundet >>
2 svar på ”Sköldkörtel, medicin och fan på väggen”
Hamnade här av en slump. Är i samma båt som du…lever sen 1,5 år tillbaka utan sköldkörtel och det är kämpigt!
Erbjus bara t4 och förstår att mitt mående aldrig kommer bli bra med enbart den medicinen. Undrar hur det gått för dig efter du börjat med Lio?
Allt gott till dig!
Hallå Anna!
Nu har jag lagt upp ett blogginlägg om mitt mående sedan jag fasat in Liothyronin. Läs mer än gärna och hör gärna av dig om du undrar något.
Önskar dig en trevlig helg!