Jag har infört en ny grej när jag lunchar hemma – LUNCHBOKEN! Supertrevligt initiativ som jag själv hittat på! 😉 Jag läser helt enkelt i en bok när jag intar min mitt-på-dagen-måltid. Har precis avslutat Anders Ströms bok ”Fenomenet Ingvar Kamprad – en bok om hans liv”. Anders Ström skriver så himla bra tycker jag. Boken innehåller mycket fakta men är levande och det vilar någon slags poetisk känsla över språket som tilltalar mig. Skön rytm. Perfekt lunchbok skulle jag säga, väldigt intressant men ändå inte den där bladvändaren som gör att man inte kan sluta läsa, risk att lunchrasten drar ut på tiden då…
När jag och familjen var på IKEA senast droppade jag en massa fakta och anekdoter bl.a om hur IKEAs ta-själv-lager uppstod. Ett väldigt spännande företag att läsa om och inspireras av. IKEAs tillkomst och det sätt Ingvar byggt upp och utvecklat företaget på är bara så imponerande.
Läs mer om boken här >>
Jag har gillat Bo Setterlind så länge jag kan minnas. Upptäckte honom när jag som liten läste dödsannonser i Falu Kuriren hemma i Rättvik. Jag läste och tårarna trillade. Lyckan när jag fattade att det gick att sjunga nästan alla dikter – de var ju också sånger!
Faktiskt var alla dessa dödsannonser med sina vackra dikter och hälsningar inkörsporten till mitt intresse för visor och folkmusik. Det melankoliska och vackra talade till mitt lilla hjärta, gjorde avtryck och stannade kvar. Idag, när solen har silat sig in genom alla fönster och värmt upp både mitt hus och mina fötter fastande jag för denna lilla pärla till dikt:
En liten flöjt har vaknat,
den börjar dagen med en dans.
Jag gläds åt rytmen som ett barn
och nynnar som om ondska inte fanns.
Vad det är skönt att leva, när ej endast törnen
men också toner smyckar livet.
Bo Setterlind står för orden och jag för tonerna. Jag sjunger och kompar mig själv på min hang (hand pan).
Hej då solen, tack för idag och tack för fräknarna.