Jag har arbetat med körer och körsång på olika sätt i över 20 års tid. Har själv aldrig varit någon ”körräv”, sjöng aldrig i kör i min barndom. Men genom åren har min förälskelse i körfenomenet vuxit sig starkare och idag har jag svårt att tänka mig en tillvaro utan körsammanhang. För det uppstår något magiskt när många människor låter tillsammans. När alla sätter sitt fokus till samma sak. Jag jobbar nästan uteslutande med körundervisning på gehör, alltså utan noter. Jag förebildar och kören får härma. Det betyder oftast att inlärningsprocessen tar längre tid än med textblad och noter men det är ett lärande som fastnar. Ett lärande för livet i många fall. Kommunikationen med en kör som sjunger utan notblad i händerna är en helt annan. Det skapas en medvetenhet om ord, toner och vad sångens inneboende berättelse egentligen är.
Körterminen med min kör Karins Änglar i Gnesta har sett lite annorlunda ut mot tidigare. Vi har jobbat med en mer avskalad repertoar, inte haft några superfasta arrangemang och inte heller några givna stäm-grupper. Kören har fått i uppgift att ta ansvar i sångerna, lyssna sig till om stämfördelningen är jämn och framförallt söka kontakt med varann under sångerna. Samspel på hög nivå med andra ord. Vi har närmat oss att jobba mer sceniskt med enkla förflyttningar, korta undertexter, hitta in i samma känsla och ge uttryck. Läskigt, jobbigt, härligt, förlösande – många känslor har varit i omlopp hos kördeltagarna.
Igår bjöd vi in publik till vår terminsfinal på Elektron i Gnesta. Grundformationen för kören var en cirkel – såsom vi oftast sitter/står under våra repetitioner. Publiken nästintill omringade oss vilket gav en speciell miljö. Kören snäppte som vanligt upp sig flera steg och sjöng fantastiskt innerligt med stor glädje. Det är så fint när våra sånger blir lyssnade på, de får ett helt annat liv då.
Publikreaktionerna på vårt cirkelformade performance var av delade meningar. En del i publiken kände sig utestängda medan andra tyckte att det var en klockren upplevelse som gav maxad lyssning. Jag hade med mig redan innan konserten att en del skulle ha åsikter och det var lite det jag ville åt. Hos mig uppstår slentrian när jag genomför samma sak om och om igen och därför är jag nyfiken på att utveckla nya former att arrangera körkonserter på i Gnesta. Tyvärr är utbudet av lokaler väldigt begränsat så en får liksom anpassa sina utsvävningar efter vad som går att genomföra rent fysiskt i aktuellt utrymme. Det vi gjorde igår var absolut inte någon himlastormande, banbrytande nyhet men det var ett avbrott från den traditionella köruppställningen som de flesta väntar sig få när de går på körkonsert. Känner mig taggad på att utveckla vidare!
